Samtal med...

Idag hade jag en telefontid med specläkaren angående mina cellförändringar. En jätte trevlig läkare, hon berättade att man kan ha cellförändringar som antingen är lätta, mellan eller svåra. Hon sa att mina låg mellan mellan och svåra och hon tyckte absolut att jag skulle ta bort dem. Egentligen har jag inte ens funderat över att inte ta bort dem så valet är rätt enkelt, det vore ju rätt dumt att ha saker i kroppen som kan orsaka cancer senare i livet. Lixom lika bra att ta bort dem nu så man kan gå vidare och inte tänka mer på det.
Vad hon berättade som jag inte visste var att jag skulle sövas under ingreppet vilket gjorde att jag blev lite negativ. Dels för att jag har haft problem när jag sövts vid andra tillfällen och dels att det innebär att jag måste ta ut mina piercingar. De piercingar som går att sätta i igen är inget problem, men den jämte ögat som inte går att ta ut är ett problem. Jag vet att många tycker jag är galen och löjlig som ens hänger upp mig på denna mindre detalj, men för mig betyder mina piercingar något, det är inte något jag bara kan ta bort och gå vidare. De är ju en del av mig och de sitter på mig just för att jag vill att de ska sitta på mig. Jag hoppas att jag kommer på en lösning...

Kärlek*

Kommentera här: