Bantningspiller...

De som har förljt min blogg sedan jag började blogga, vet att jag har talat om att gå ner i vikt, attt jag har bett läkare om hjälp för att kunna gå ner i vikt då dietist inte har hjälpt mig. Min läkare på vuxen habiliteringen förstod mig, men ville inte skriva ut några preparat eftersom han kände inte att han var rätt person att göra det. Istället remitterade han mig till en läkare på min vårdcentreal som jag ska kunna ha som "husläkare" alltså att jag ska kunna ha en fast läkare på hemmaplan när det är något. Det tyckte jag lät jätte bra, då det periodvis blir mycket läkarbesök är det skönt att ha någon som känner till ens sjukdomsbild. Sagt och gjort, jag blev remmiterad och mottog därefter ett brev från läkaren jag blivit remitterad till. Han skrev att han inte ville skriva ut några preparat till mig, men att jag kunde få en sköterska som "coach" för att hjälpa mig gå ner i vikt, och ville jag diskutera vidare skulle jag beställa en tid hos honom.
Givetvis ville jag ha en tid hos honom för att diskutera detta, att jag har provat att lägga om min diet, men det är inte vad jag äter som är problemet, problemet är att jag inte kan röra mig och göra av med det jag stoppar i mig, som alla vanliga människor kan. Jag kände att det var lite synd att han redan bestämt sig, innan han ens hade träffat mig. Så jag tog upp telefonen, ringde vårdcentralen och bad om en tid hos läkaren jag blivit remitterad till. Av en sköterska (eller vad det nu är som har hand om tidsbeställning) fick jag reda på att den läkaren jag hade blivit remitterad till var mycket populär och upptagen, att han var upptagen hela veckan ut, och de kunde inte ge mig en tid för nästa vecka, så jag fick helt enkelt ringa igen, nästa vecka... Jag ringde igen nästa vecka och fick även nu reda på att han var väldigt upptagen och tog bara emot "speciella" patienter, att jag inte skulle tro att jag var nåt speciellt, jag kunde få en tid hos en annan läkare varpå jag la på luren...Fy så dum jag kände mig, förnedrad... Sedan dess har jag inte kontaktat den där förbannade vårdcentralen... De är fan dumma i hela huvudet...Problemet är bara att de skiter väl dom i, det är ju MIG det går ut över...
Detta är nu drygt ett år sedan...

För ett par månader var jag så trött på allt, så jag gick ut på nätet Googlade "bantningspiller" och fann min bästa vän "superslim". Ett om debatterat bantningspiller som nyligen blivit förbjudit att säljas, "bra, tänkte jag, det tar vi" Beställde det, och vips, 5 dagar senare låg det i brevlådan.
I en månad gick jag på pillerna, de första nätterna kunde jag inte somna (vanlig bieffekt) och jag var ständigt väldigt torr i munnen, men jag stod ut med det. Det jobbigaste för familjen var väl att jag fick en depression, jag gick som i en dimma i ett par veckor, hel min födelsedag tillbringade jag i soffan, mamma satt jämte och tittade på mig, medan jag grät.... Men jag tackar min lyckliga stjärna att det var de enda bieffekterna jag drabbades av, och så gick jag ner 6 kilo, PÅ EN MÅNAD! Fuck vårdcentralen!
Ja, jag tog saken i egna händer, vad tusan ska man göra när man inte får hjälp. Nu är det en månad sedan jag slutade med pillerna oxh jag har gått ner ytterligare ett kilo, så 7 kilo totalt...
Jag har pratat mycket med min psykolog om just viktminskning, hur jag ser på mig själv och viktminskning, att jag kanske bara använder min sjukdom för att "rättfärdiga" att gå ner i vikt, men det är ett helt annat kapitel som jag skriver om en annan gång!

Nu ska jag klia vidare på alla mina 1000 myggbett jag har har fått, försöka städa min lägenhet och åka och handla. Jag kom på att jag ska börja jobba vilket innebär att jag måste ha mat med mig, men jag har ingen mat hemma...Eftermiddagen blir att njuta av solen!
Önskar er en fantastisk dag!
Kärlek*

Kommentarer:

1 Johan:

Tråkigt att bli så dåligt behandlad av vårdcentralen! Har inte mycket kontakt med VC men det är för att de själv erkänt sina brister och jag har en läkare på neurologmott som sköter samordningen.

Hittade hit när jag sökte på lgmd via google eftersom jag har LGMD2i också. Så himla kul att läsa din blogg när man känner igen sig i dina beskrivningarna av olika situationer.



Kämpa på och hoppas allt går bra!

2 Cilla:

Vad kul att du hittade hit då!!!

Bloggar du???

Ja, sjukvården kan man säga mycket om!

Kram Cilla*

3 Pillan:

Du är så stark hjärtat! Kram

4 Maja:

Men allvarligt talat! Hur kan de säga så?! Du fick ju till och med remiss till honom!!!! Jag förstår verkligen att du blev arg!



Jag har ju också jättejobbigt med vikten. Det blir tyvärr inte lättare heller med åldern... ;) Men piller har jag varit lite rädd för eftersom jag läst och hört att det kan finnas amfetaminliknande ämnen i som man kan bli beroende av. Men det verkar ändå som om det har gått bra för dig och det är ju huvudsaken!



Det jag har märkt fungerar bäst för mig är att jag undviker socker och andra snabba kolhydrater och framför allt att jag äter var tredje timma för att hålla uppe en jämn förbränning under hela dagen. Jag försöker också se till att dricka ordentligt. För mig blir det tre stoooora koppar grönt te med olika smaker. Jag tycker det är jättegott! Enda te som jag tycker är okej utan socker! :)



Stor, stor kram från mig till dig! <3

5 Johan:

Ingen blogg, bara facebook o liknande =)

Kommentera här: