Idag

Idag har jag varit på möte med överläkaren på vuxhab. Det gick faktiskt över förväntan, och just nu känns d sååå bra!!! Eftersom att jag knappt längre kan komma ur min lilla Corolla och jag har svårt att åka buss och tåg så måste jag börja se mig om efter en ny bil. Så just nu håller jag på att söka bilstöd från f-kassan för att få hjälp till en bil. Jag måste ha en bil som är hög så att jag utan ansträngning kan komma ur den. Så jag träffade idag läkare och arbetsterapeut då det är de som ska skriva intyg till de blanketter som jag fyllt i! Fram tills idag hade jag sagt att ingen skulle få veta att om jag får bil stöd, utan jag skulle säga att mamma och pappa betalat bilen. Anledningen är att jag varit så rädd för vad folk ska säga, att jag fuskar och inte behöver en bil egentligen. Folk som inte känner mig ser ju inte att jag är sjuk, ja till och med endel som känner mig ser/vet inte att jag är sjuk. Men då tänker jag såhär, om jag ska gå och ljuga för männinskor om vad som är jag, mina förutsättningar så kommer jag ju aldrig få den förståelse som jag vill ha! Så nu hoppas jag att jag får hjälp till en bil som även ska genomgå lite makeover, den ska anpassas för mina behov, så som vridbart säte, armstöd och extra servo (hur det stavas). Sen är det ju även så att fastän jag bor mitt i byn, så måste jag ha bil för att kunna åka och handla, jag orkar ju inte gå och släpa på kassar den lilla biten som det faktiskt är... MEN, jag har inte fått detta bidraget ännu, så det återstår att se!
Läkaren remitterade även mig till en lokal läkare så att jag kan få ha en fast läkare hela tiden (har aldrig haft det) som känner till min situation och så att jag kan få hjälp snabbt om något skulle hända, så som när jag fick vätska i höften och inte kunde gå, stå, sitta eller ligga och blev bollad runt utan att få hjälp, fick kryckor som skulle hjälpa mig att gå, bara för att få höra på akuten hur konstigt jag gick med kryckorna...HALLÅ, jag har ju ingen kraft i armarna så jag kan använda kryckor! STOLPSKOTT! Det känns iaf. jätte skönt och tryggt med en fast läkare!!!
Pappa var med mig hos läkaren idag, och när vi var klara och skulle gå reste sig alla upp, utom jag, jag kom inte upp ur stolen!!!! PANIK... Efter mycket om och men var jag på benen igen. Läkaren sa att stolarna inte var gjorda för muskelsjuka..GAhhh! Arbetsterapeuten frågade om jag ville ha en sittkudde, en höjd kudde som gör det lättare att resa sig upp, så jag åkte hem med en sittkudde(!)...

I morgon blir det åkav till Jönköping och hälsa på Pill! Ska in och reklamera mina glasögon som tappar sin färg!

Love


Kommentarer:

1 Fredrik Jansson:

2 Fredrik Jansson:

Tjenare, jag heter Fredrik och är 37 år som också har diagnosen LGMD 2i. Satt och sökte lite på nätet och ramlade in på din blogg. Jag har har redan gått igenom alla dina tankar du har i och med att jag förmodligen är lite äldre än dig. Jag förstår absolut alla dina funderingar men vill också lugna dig lite med att det mesta löser sig självt!! jag har familj, en dotter och snart ett barn till ( 4/11 ca ). Hur ska man kunna lyfta osv men barn är fantastiska, grymt anpassningsbara. De fattar mer än vad man tror. Tips med bilar och andra " saker " har jag gott om för jag har bytt en del bilar genom åren när det inte funkat osv..... tro mig ha ha. Men ett bra tips är var rädd om dina kompisar, de kan du ha hela livet och de ställer alltid upp iaf för mig.

Jag jobbar som speditör, mail till jobbet [email protected].



Ha det gött så länge, mvh Fredrik

3 Britt Tufvesson:

Se gumman det finns tom män/kvinnor och fler än du som har detta...livet blir inte hopplöst...KÄMPA min underbara vän..Du har den energin och glädjen..DU KAN!!! Se vad det har hänt innom dig efter du gick ut med detta...det var ju bara ett par få människor som visste om det Jag och din familj typ o lite fler Men nu efteråt du börjat blogga så lyser det om dig...GO GIRL... p.s. Jag kan ju köpa din bil då min är kaputt :P LOVE U baby

Kommentera här: